Utredningar, promemoria och direktiv – ska mediefrågorna få svar 2017?

(2016-12-27) Flera utredningar, en promemoria och Public service-utredning. 2017 blir ett viktigt år för mediernas framtid.

Det är många frågor som regeringen ska landa under 2017 – och som kommer ha stor betydelse för såväl mediernas som journalistikens framtid. Antingen genom lagförslag eller i direktiv till utredning. 

Hur blir det med förslaget om en ny straffbestämmelse om olaga integritetsintrång? Med förslaget om utvidgningar av brotten olaga hot och ofredande? Och kommer vi få ytterligare inskränkningar i offentlighetsprincipen?

Frågorna ligger på justitieminister Morgan Johanssons bord just nu.

Det handlar förstås om promemorian ”Några frågor om offentlighet och sekretess" (Ds 2016:2) och om Gudrun Antemars så kallade näthatsutredning, ”Integritet och straffskydd” (SOU 2016:7), som överlämnades till justitieministern i februari.

Till dessa kan vi lägga Anders Ekas utredning ”Ändrade mediegrundlagar” (SOU 2016:58, del 1 och 2), som överlämnade till justitieministern den 15 september. Betänkandet är just nu ute på remiss.

I utredningen har man försökt hitta en lösning kring frågan om ”publicistisk arvsynd” på nätet och presenterar ett förslag men redovisar även ett alternativ till hur frågan ska hanteras.

Men löser utredningen verkligen frågan om evigt utgivarskap på ett tillfredsställande sätt? Möjligtvis, men i så fall endast som ett alternativ till det mest logiska – nämligen en preskriptionstid på sex månader från publiceringsdatum för yttranden i alla grundlagsskyddade medier oavsett plattform.

Utredningen har dessutom tittat på hur databaser som tillhandahåller personuppgifter med stöd av utgivningsbevis, den sk Lexbase-frågan, ska hanteras för att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten.

Man kan förstå utredningens intentioner men det är också extremt viktigt att förslaget inte gör att traditionella medieföretags databaser kan bli föremål för agerande från datainspektionen.

Även kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke har ett antal utredningar på sitt bord.

Utredaren Anette Novak lämnade över medieutredningens slutbetänkande ”En gränsöverskridande mediepolitik” (SOU 2016:80) den 7 november. Utredningen har bland annat tittat på hur man kan ersätta dagens presstöd med ett mediestöd. En väldigt viktig fråga för flera dagstidningsföretag.

Utgivarna hade förhoppningar om att frågan om ett nytt gemensamt medieetiskt system skulle få plats i utredningen, men när slutbetänkandet presenterades fanns den endast med bland de ”17 punkter om public service” som utredningen presenterade redan i mars 2016 och som låg med som bilaga till slutbetänkandet.

Utgivarna har en hemställan liggande hos kulturdepartementet sedan maj 2015 med en begäran om att utreda möjligheten att ändra i villkoren i sändningstillstånden för SVT, Sveriges Radio, UR och TV4 samt ändra i villkorslistan i radio- och tv-lagen, ändringar som är en förutsättning för att möjliggöra en utvidgning och förstärkning av det press- och medieetiska systemet. Ett system som skulle undvika dubbelprövning eller ingen prövning alls – och som skulle möta allmänhetens behov av att förstå vart de ska vända sig när de anser att de blivit kränkta av en publicering oavsett plattform.

Nu har det gått 1,5 år.

För de som fortfarande hoppas att frågan om ett nytt medieetiskt system ska utredas ordentligt står nu hoppet till Public service-utredningen.

Häromdagen beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska utreda ett nytt system för finansiering av Public service, ”Radio och tv i allmänhetens tjänst” (dir 2016:111). Uppdraget ska redovisas den 30 september 2017.

Direktiven till utredningen om Public service sändningsvillkor kommer att beslutas under våren – och det är där frågan om ett nytt medieetiskt system bör finnas med.

Blir 2017 året då vi får svaren på mediefrågorna?

Per-Anders Broberg

VD Utgivarna

Dela:

Submit to FacebookSubmit to Google PlusSubmit to Twitter