PRESSMEDDELANDEN

(2017-02-27) Nya sätt att konsumera journalistik kräver nya sätt att förklara vilken typ av publicering det handlar om. Därför lanserar Utgivarna i dag riktlinjer för digitala publiceringar. 

– Det blir bara viktigare och viktigare att vi särskiljer åsikter från nyheter – även digitalt, säger Sofia Wadensjö Karén, styrelseordförande i Utgivarna.

Förtroendet för medierna är en av vår tids stora frågor. Det kan handla om föreställningar om att medierna mörkar, men även okunskap om de journalistiska övervägandena, nyhetsvärdering och medieetik.

Ytterligare en sak spelar in: tydlighet kring vilken typ av publicering det handlar om.

I ett debattinlägg, som publiceras i flera tidningar i dag, skriver Utgivarnas styrelse:

”I dag följer många nyhetsflödet digitalt. Utan att ha sökt upp en specifik avsändare tar läsaren del av publiceringar – helt i avsaknad av tydlig kontext. På nätet ser allt nästan likadant ut. Nyhetsrapportering eller ledartext? Debattinlägg eller analys?

Därför måste publicisterna bli bättre på att tydliggöra skillnaden mellan åsikter och nyheter.  Och vara tydliga med när materialet publicerades och vilken typ av publicering det handlar det om.”

Utgivarna pekar på fyra punkter som bidrar till tydlighet och transparens:

• Att tydliggöra publiceringsdatum när en gammal artikel eller ett inslag sprids på nytt.

• Vilken typ av innehåll det handlar om – och vad det innebär.

• När behov finns även lägga till en förklaring om hur arbetet med reportaget gått till och vilka publicistiska överväganden som gjorts.

• Hur de medieetiska systemen fungerar och hur man anmäler en publicering.

– När publiken möter journalistik i digitala kanaler är den ju ofta helt tagen ur sitt sammanhang. Då är det svårt att avgöra vilken typ av material det är. Nyheter, debatt eller kanske en nyhetskommentar? Genom ökad tydlighet ökar vi förtroendet för journalistik. Det är därför glädjande att hela mediebranschen nu har samlats och ställt sig bakom de här rekommendationerna. Vi har alltför länge haft ett ”inifrån och ut”-perspektiv kring digitala publiceringar. Nu gör vi något åt det! säger Sofia Wadensjö Karén.

Utgivarnas riktlinjer för digitala publiceringar hittar du här.

 

För ytterligare information, kontakta:

Sofia Wadesnjö Karén, ordf Utgivarna: 070-536 71 59,

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

(2017-02-27) Nya sätt att konsumera journalistik kräver också nya sätt att förklara vilken typ av publicering det handlar om. 

Därför lanserar Utgivarna nu riktlinjer för digitala publiceringar.

Många år av inarbetad tydlighet kring vad som är en ledartext, en debattartikel eller insändare, en nyhetsartikel eller en analys, vänds upp och ned när samma typ av innehåll nu sprids digitalt.

Nytt sätt att publicera kräver ett nytt sätt att presentera.

I dagstidningar, i radio- och tv-program, är uppdelningen mellan nyhetsjournalistik och åsiktsjournalistik tydlig.

I tidningen är placeringen av ledarsidan, insändarsidan, debatt och opinionsmaterial skild från nyhetsmaterialet. Och i själva nyhetsrapporteringen är kommentaren och analysen avskild i förhållande till nyhetsrapporteringen. Detsamma gäller i nyhetsprogrammen i radio och tv där övergångar och vinjetter klargör skillnader mellan åsikter och nyheter.

Men i dag följer många nyhetsflödet digitalt. Utan att ha sökt upp en specifik avsändare tar läsaren del av publiceringar – helt i avsaknad av tydlig kontext. På nätet ser allt nästan likadant ut. Nyhetsrapportering eller ledartext? Debattinlägg eller analys?

Därför måste publicisterna bli bättre på att tydliggöra skillnaden mellan åsikter och nyheter.  Och vara tydliga med när materialet publicerades och vilken typ av publicering det handlar det om.

Utgivarna har utarbetat riktlinjer och rekommendationer till sina medlemmar för att på ett enkelt och tydligt sätt fånga upp moment som gör det enklare för läsaren, tittaren och lyssnaren att oavsett plattform förstå i vilken kontext publiceringen ska ses.

Det handlar om:

• Att tydliggöra publiceringsdatum när en gammal artikel eller ett inslag sprids på nytt.

• Vilken typ av innehåll det handlar om – och vad det innebär.

• När behov finns även lägga till en förklaring om hur arbetet med reportaget gått till och vilka publicistiska överväganden som gjorts.

• Hur de medieetiska systemen fungerar och hur man anmäler en publicering.

Tydligare och enklare för läsaren, tittaren och lyssnaren, transparens kring arbetsmetoder och publicistiska överväganden – det är viktiga argument för landets seriösa publicister när en publicering delas eller ifrågasätts. Svaren ska finnas där användaren tar del av artikeln eller inslaget.

Förtroendet för journalistiken är viktigt för demokratin. Det finns, i vissa kretsar, föreställningar om att medierna mörkar, men även okunskap om de journalistiska övervägandena, nyhetsvärdering och medieetik.

På detta sätt – genom öppenhet – vill vi säkra ett fortsatt starkt förtroende för oss som medieföretag.

Casten Almqvist, vd TV 4-Gruppen

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio

Unn Edberg, vice vd Chef och ordf Sveriges Tidskrifter

Raoul Grünthal, vd Schibsted Sverige och ordf TU – Medier i Sverige

Anna Gullberg, chefredaktör Gefle Dagblad

Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige

Viveka Hansson, programdirektör TV4-Gruppen

Jan Helin, programdirektör SVT

Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen

Hanna Stjärne, vd SVT

Christel Tholse Willers, vd UR

Sofia Wadensjö Karén, chefredaktör Tidningen Vi och ordf Utgivarna

 

(2016-11-23) Press- och yttrandefriheten i Turkiet hotas varje dag. Det är oacceptabelt. Utvecklingen i Turkiet måste stoppas. Det skriver Utgivarna i ett debattinlägg som publiceras i Aftonbladet.

Fyra månader har gått sedan kuppförsöket i Turkiet den 15 juli. Fyra månader med ständiga attacker mot medierna, mot fri och oberoende journalistik och det fria ordet.

På fyra månader har 170 medier stängts ned. I dag sitter 144 journalister fängslade. Turkiet rankas på plats 151 av 180 länder i Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex.

– Attackerna mot medierna tar inte slut, därför måste Sverige och EU sätta press på Turkiet, säger Utgivarnas vd Per-Anders Broberg.

Utgivarna – som samlar Sveriges etablerade medier: Sveriges Television, Sveriges Radio, UR, TV 4-Gruppen, TU och Sveriges Tidskrifter – uppmanar därför Sverige att ställa större krav på Turkiet. Till exempel genom den resultatstrategi för reformsamarbete med Turkiet som UD presenterat för åren 2014-2020. I detta reformsamarbete borde friare och mer oberoende media vara ett prioriterat område i Turkiet, skriver Utgivarna.

– Vi kommer ständigt att påminna den svenska regeringen om att ta varje tillfälle i akt att arbeta för fri press och journalisters säkerhet, säger Sveriges Radios vd Cilla Benkö.

För ytterligare information, kontakta:

Per-Anders Broberg, VD Utgivarna: 070-558 29 57, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

(2016-11-23) Fyra månader har gått sedan kuppförsöket i Turkiet. Medier stängs ned, journalister fängslas. Press- och yttrandefrihet är satt på undantag.

Utvecklingen i Turkiet måste stoppas.  

President Erdogan slog till direkt efter kuppförsöket den 15 juli. Radiostationer och TV-kanaler stängdes. Dagstidningar, tidskrifter och bokförlag tystades. Journalister frihetsberövades.

I dag har 170 medier stängts ned. 144 journalister sitter fängslade. Turkiet är i dag världens i särklass största fängelse för journalister och rankas på plats 151 av 180 länder i Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex.

Bara de senaste veckorna har tidningen Cumhuriyets chefredaktör, Murat Sabuncu, gripits tillsammans med flera andra av tidningens medarbetare. De anklagas för ”samröre med terrorister”. Dagarna före razzian mot Cumhuriyet förbjöds 15 tidningar och nyhetsbyråer i den kurdiska regionen. Reportrar utan Gränsers representant i Turkiet, Erol Önderoglu, har ställts inför rätta anklagad för terrorbrott och den franske reportern Olivier Bertrand har utvisats från Turkiet. Bertrand var där på uppdrag av nyhetssajten Les Jours och arbetade med artiklar om Turkiet efter kuppen när han greps nära den syriska gränsen. Och tidigare i år stängdes hundratals journalister av från sina jobb på det turkiska public servicebolaget TRT.

Utvecklingen i Turkiet måste stoppas.

Utgivarna har, liksom flera andra medieföretag och -organisationer, skrivit till utrikesminister Margot Wallström med frågan om ett speciellt FN-sändebud för journalisters säkerhet.

I samband med Sveriges Radios yttrandefrihetsseminarium ”Europa och det fria ordet” i oktober tydliggjorde också Margot Wallström att hon har för avsikt att ta upp frågan i FN när Sverige är ordförandeland i Säkerhetsrådet nästa år.

Vi välkomnar detta – men det behövs mer.

Sverige kan ställa större krav på Turkiet. Till exempel i UD:s ”Resultatstrategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet”.

I denna strategi finns ”friare och mer oberoende media” med som ett prioriterat område vad gäller såväl Östeuropa som Västra Balkan. Dock inte – ofattbart nog – Turkiet. Det är märkligt med tanke på hur det såg ut i Turkiet redan när strategin formulerades 2014. I dag är det förstås helt obegripligt.

Reformsamarbetet är kopplat till pengar. Strategin gäller under perioden 2014–2020 och handlar om totalt 610 miljoner kronor. På fredag är det deadline för ansökningar om stöd för olika projekt som gynnar den svenska regeringens prioriterade resultatområden för reformer i Turkiet. Där måste man förstås inkludera situationen för medier och journalister.

Med tanke på den accelererande utvecklingen i Turkiet anser vi att det är nödvändigt att den svenska regeringens strategi skrivs om – för att inkludera ”friare och mer oberoende media” som ett prioriterat resultatområde även i Turkiet.

I Sverige fyller världens äldsta tryckfrihetsförordning 250 år i år. I kväll delas Stora Journalistpriset ut. Sverige har en stolt tradition av fri och oberoende journalistik.

Vi vill att Sverige och EU verkar för samma tradition. Därför måste vi ställa hårdare krav på Turkiet och på så vis ge stöd för journalister, medier och medborgare.

Casten Almqvist, vd TV 4-Gruppen

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio

Per-Anders Broberg, vd Utgivarna

Unn Edberg, ordf Sveriges Tidskrifter

Raoul Grünthal, ordf TU

Anna Gullberg, chefredaktör Gefle Dagblad

Jeanette Gustafsdotter, vd TU

Viveka Hansson, programdirektör TV4-Gruppen

Jan Helin, programdirektör SVT

Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen

Hanna Stjärne, vd SVT

Christel Tholse Willers, vd UR

Sofia Wadensjö Karén, ordf Utgivarna

Underkategorier