PRESSMEDDELANDEN

I år utser föreningen Utgivarna Årets utgivare och vinnare av Mommapriset för tredje gången.  Utmärkelsen tilldelas den utgivare som juryn ansett bäst företrätt och bidragit till att stärka det grundlagsfästa ansvarssystemet. Nomineringstiden går ut 21 maj.

 

"Mommapriset – Årets utgivare" delas ut av Utgivarna till den som genom sina handlingar bidragit till och lyft fram Sveriges unika system med ansvarig utgivare.

 

Personen ska ha visat att han eller hon i sitt dagliga arbete tar sitt publicistiska ansvar, bidrar till att säkerställer ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Personen ska också ha bidragit till att stärka utgivarskapet och varje utgivares uppdrag att meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst. 

 

Nu är det dags att utse årets mottagare. 

 

Vi vill ha din nominering och motivering senast den 21 maj. Sänd din nominering med motivering, kort historik om personen och länkar till artiklar av och om den du vill se som Årets utgivare 2017 till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Tidigare pristagare;

Thomas Mattsson, Expressen 2015 och Anna Lith, Folkbladet 2016.

 

För ytterligare information, kontakta:

Nils Funcke, vd Utgivarna, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

eller 

Eva Hamilton, juryns ordförande, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Fotnot

Margareta Momma (1702- 1772) var en av Europas första kvinnliga redaktörer och utgivare. Hon tog strid mot tidens rådande ordning och framförde "avancerade åsikter i upplysningstidehvarfvets anda" (Svenskt biografiskt handlexikon).

Läs mer om Margareta Momma på  wikipedia via denna länk.

 

Använd bifogade mall vid nominering.

 

Fejknyheter och alternativa medier. Vilken betydelse har medieetiken när tilliten till etablerade medier och samhällets institutioner brister? Vilken är den idealiska avvägningen mellan myndighetstillsyn och mediernas självprövning?

Justitierådet Anders Eka, SVT:s programdirektör
Jan Helin och ordföranden i riksdagens kulturutskottet Olof Lavesson.

Samtalsledare: Stefan Wahlberg, chefredaktör Dagens Juridik.

Tre representanter från tre statsmakter – den dömande, den granskande och den lagstiftande – samtalar om dagens pressetiska och framtidens medieetiska reglering.

Seminariet startar 17.45. Från 17.00 serveras enklare förtäring och dryck.

Plats: JMK, Karlavägen 104, Stockholm, plan 4.

OSA - Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. - senast 23 april. 

(2017-02-27) Nya sätt att konsumera journalistik kräver nya sätt att förklara vilken typ av publicering det handlar om. Därför lanserar Utgivarna i dag riktlinjer för digitala publiceringar. 

– Det blir bara viktigare och viktigare att vi särskiljer åsikter från nyheter – även digitalt, säger Sofia Wadensjö Karén, styrelseordförande i Utgivarna.

Förtroendet för medierna är en av vår tids stora frågor. Det kan handla om föreställningar om att medierna mörkar, men även okunskap om de journalistiska övervägandena, nyhetsvärdering och medieetik.

Ytterligare en sak spelar in: tydlighet kring vilken typ av publicering det handlar om.

I ett debattinlägg, som publiceras i flera tidningar i dag, skriver Utgivarnas styrelse:

”I dag följer många nyhetsflödet digitalt. Utan att ha sökt upp en specifik avsändare tar läsaren del av publiceringar – helt i avsaknad av tydlig kontext. På nätet ser allt nästan likadant ut. Nyhetsrapportering eller ledartext? Debattinlägg eller analys?

Därför måste publicisterna bli bättre på att tydliggöra skillnaden mellan åsikter och nyheter.  Och vara tydliga med när materialet publicerades och vilken typ av publicering det handlar det om.”

Utgivarna pekar på fyra punkter som bidrar till tydlighet och transparens:

• Att tydliggöra publiceringsdatum när en gammal artikel eller ett inslag sprids på nytt.

• Vilken typ av innehåll det handlar om – och vad det innebär.

• När behov finns även lägga till en förklaring om hur arbetet med reportaget gått till och vilka publicistiska överväganden som gjorts.

• Hur de medieetiska systemen fungerar och hur man anmäler en publicering.

– När publiken möter journalistik i digitala kanaler är den ju ofta helt tagen ur sitt sammanhang. Då är det svårt att avgöra vilken typ av material det är. Nyheter, debatt eller kanske en nyhetskommentar? Genom ökad tydlighet ökar vi förtroendet för journalistik. Det är därför glädjande att hela mediebranschen nu har samlats och ställt sig bakom de här rekommendationerna. Vi har alltför länge haft ett ”inifrån och ut”-perspektiv kring digitala publiceringar. Nu gör vi något åt det! säger Sofia Wadensjö Karén.

Utgivarnas riktlinjer för digitala publiceringar hittar du här.

 

För ytterligare information, kontakta:

Sofia Wadesnjö Karén, ordf Utgivarna: 070-536 71 59,

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

(2017-02-27) Nya sätt att konsumera journalistik kräver också nya sätt att förklara vilken typ av publicering det handlar om. 

Därför lanserar Utgivarna nu riktlinjer för digitala publiceringar.

Många år av inarbetad tydlighet kring vad som är en ledartext, en debattartikel eller insändare, en nyhetsartikel eller en analys, vänds upp och ned när samma typ av innehåll nu sprids digitalt.

Nytt sätt att publicera kräver ett nytt sätt att presentera.

I dagstidningar, i radio- och tv-program, är uppdelningen mellan nyhetsjournalistik och åsiktsjournalistik tydlig.

I tidningen är placeringen av ledarsidan, insändarsidan, debatt och opinionsmaterial skild från nyhetsmaterialet. Och i själva nyhetsrapporteringen är kommentaren och analysen avskild i förhållande till nyhetsrapporteringen. Detsamma gäller i nyhetsprogrammen i radio och tv där övergångar och vinjetter klargör skillnader mellan åsikter och nyheter.

Men i dag följer många nyhetsflödet digitalt. Utan att ha sökt upp en specifik avsändare tar läsaren del av publiceringar – helt i avsaknad av tydlig kontext. På nätet ser allt nästan likadant ut. Nyhetsrapportering eller ledartext? Debattinlägg eller analys?

Därför måste publicisterna bli bättre på att tydliggöra skillnaden mellan åsikter och nyheter.  Och vara tydliga med när materialet publicerades och vilken typ av publicering det handlar det om.

Utgivarna har utarbetat riktlinjer och rekommendationer till sina medlemmar för att på ett enkelt och tydligt sätt fånga upp moment som gör det enklare för läsaren, tittaren och lyssnaren att oavsett plattform förstå i vilken kontext publiceringen ska ses.

Det handlar om:

• Att tydliggöra publiceringsdatum när en gammal artikel eller ett inslag sprids på nytt.

• Vilken typ av innehåll det handlar om – och vad det innebär.

• När behov finns även lägga till en förklaring om hur arbetet med reportaget gått till och vilka publicistiska överväganden som gjorts.

• Hur de medieetiska systemen fungerar och hur man anmäler en publicering.

Tydligare och enklare för läsaren, tittaren och lyssnaren, transparens kring arbetsmetoder och publicistiska överväganden – det är viktiga argument för landets seriösa publicister när en publicering delas eller ifrågasätts. Svaren ska finnas där användaren tar del av artikeln eller inslaget.

Förtroendet för journalistiken är viktigt för demokratin. Det finns, i vissa kretsar, föreställningar om att medierna mörkar, men även okunskap om de journalistiska övervägandena, nyhetsvärdering och medieetik.

På detta sätt – genom öppenhet – vill vi säkra ett fortsatt starkt förtroende för oss som medieföretag.

Casten Almqvist, vd TV 4-Gruppen

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio

Unn Edberg, vice vd Chef och ordf Sveriges Tidskrifter

Raoul Grünthal, vd Schibsted Sverige och ordf TU – Medier i Sverige

Anna Gullberg, chefredaktör Gefle Dagblad

Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige

Viveka Hansson, programdirektör TV4-Gruppen

Jan Helin, programdirektör SVT

Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen

Hanna Stjärne, vd SVT

Christel Tholse Willers, vd UR

Sofia Wadensjö Karén, chefredaktör Tidningen Vi och ordf Utgivarna

 

Underkategorier